Ett farthinder, eller vägbula som det också kallas, är precis vad det låter som: en upphöjning i vägbanan. Men dess syfte är mycket större än så. Det är ett av de mest direkta och effektiva sätten att tvinga ner hastigheten på en viss sträcka. För oss som jobbar med trafiksäkerhet är det ett oumbärligt verktyg för att skapa tryggare miljöer, särskilt för oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister.
Vårt sortiment av farthinder är designat för att möta specifika behov, från lugna bostadsområden till hårt trafikerade industritomter.
Vad ett farthinder faktiskt gör för säkerheten
Ett farthinder är långt mer än bara ett gupp i vägen. Se det som en proaktiv säkerhetsåtgärd som direkt påverkar hur förare beter sig. För en bostadsrättsförening, kommunal planerare eller markentreprenör är det avgörande att förstå den funktionen för att kunna skapa miljöer där folk både känner sig säkra och trivs.
Principen är enkel men otroligt effektiv: det ska vara obekvämt att köra för fort. När ett fordon kör över ett korrekt utformat farthinder i för hög hastighet blir den vertikala rörelsen påtaglig och obekväm. Det motiverar föraren att sänka farten till en lämplig nivå, vilket i sin tur minskar risken för olyckor dramatiskt.
Nyckelfunktioner för ökad trygghet
Ett välplacerat farthinder gör mer än att bara sänka hastigheten. Det fungerar som en tydlig signal till föraren: "nu kör du in i ett område där du måste vara extra uppmärksam". Detta är särskilt viktigt där bilar, cyklister och fotgängare delar samma yta.
- Skyddar oskyddade trafikanter: Genom att sänka farten vid övergångsställen, skolor och i bostadsområden minskar risken för allvarliga personskador markant.
- Minskar buller och genomfartstrafik: Lägre hastigheter ger mindre trafikbuller. Farthinder kan också göra det mindre attraktivt att använda lokala gator som genvägar, vilket lugnar ner ett helt område.
- Skapar tydliga zoner: En serie farthinder kan tydligt markera övergången från en större väg till ett lugnare bostadsområde och uppmanar föraren att anpassa sitt körsätt.
Det finns flera olika sorters farthinder, alla med sina egna styrkor för olika situationer. För att ge en snabb överblick har vi satt ihop en jämförelsetabell som visar de vanligaste alternativen från vårt sortiment.
Jämförelse av olika typer av farthinder
Här är en översikt som jämför vanliga farthinder, deras primära användningsområden och typiska effekter.
| Typ av farthinder | Primärt syfte | Optimal placering | Fördelar |
|---|---|---|---|
| Cirkulärt gupp | Punktvis hastighetssänkning | Bostadsgator, parkeringsplatser | Kostnadseffektiv, tydlig effekt |
| Platågupp | Sänka hastighet och öka tillgänglighet | Övergångsställen, korsningar | Fungerar som gångpassage, bekvämare |
| Kuddfarthinder | Sänka hastighet för personbilar | Gator med kollektivtrafik | Tillåter bussar att passera obehindrat |
| Modulärt gummi | Flexibel och snabb installation | Temporära zoner, privata vägar | Enkel att montera/demontera |
Att välja rätt farthinder är A och O för att få den effekt man vill ha utan att skapa onödiga problem. Behöver du hjälp med att analysera vilken lösning som passar bäst för just ert behov? Kontakta oss på Nordguard så hjälper vi er med expertis och vägledning i ert projekt.
Välja rätt typ av vägbula för era behov
Att välja rätt vägbula är helt avgörande för att få den trafiksäkerhet man vill ha, utan att samtidigt skapa nya problem. Marknaden svämmar över av olika lösningar och varje typ har sina egna unika egenskaper som passar för helt olika situationer. Att förstå de här skillnaderna är första steget mot en lyckad och långsiktig investering i en tryggare miljö.
Det handlar i grunden om att hitta en balans mellan att sänka farten och att samtidigt behålla en bra framkomlighet, komfort och rimlig kostnad. En lösning som fungerar klockrent utanför en skola kan vara helt fel för en industrifastighet med tung trafik. Därför är en ordentlig behovsanalys A och O.
Skräddarsydda lösningar för specifika scenarion
För att göra valet lite enklare kan man utgå från det specifika problemet som behöver lösas. Varje vägbula är ju designad för att hantera olika sorters trafik och miljöer.
-
Cirkulära gupp (klassisk vägbula): Det här är den vanligaste typen vi ser, oftast gjord i asfalt eller gummi. Den är riktigt effektiv för att skapa en tydlig, punktvis fartsänkning på raka sträckor i bostadsområden eller på parkeringar där man vill få ner farten till runt 30 km/h.
-
Platågupp: Denna variant är bredare och har en plan översida, vilket ger en betydligt mjukare överfart. Ett platågupp är en perfekt lösning vid övergångsställen, eftersom det både sänker hastigheten och fungerar som en upphöjd gångbana. Det ökar både tillgängligheten och synligheten för fotgängare.
-
Modulära farthinder i gummi: Flexibilitet är den stora fördelen här. Modulerna kan enkelt monteras, flyttas eller plockas bort när behoven ändras. De är idealiska för privata vägföreningar, tillfälliga arbetsplatser eller vid evenemang där man snabbt behöver skapa en säker zon. Den här typen är också ofta den mest kostnadseffektiva att installera.
Ett vanligt misstag är att man väljer en alldeles för aggressiv vägbula för en väg som redan har en låg hastighetsgräns. Resultatet blir ofta onödigt buller och irriterade trafikanter, istället för en smidig och accepterad hastighetssänkning. Målet är ju att göra det obekvämt att köra för fort, inte att straffa den som redan håller rätt hastighet.
Den här bilden visar en enkel beslutsprocess för när en vägbula kan vara en nödvändig åtgärd.

Som bilden visar: när hastigheten sticker iväg över en säker nivå, blir en vägbula ett rakt och effektivt verktyg för att återställa tryggheten.
Att tänka på innan du väljer
Innan du slår till, ställ dig några grundläggande frågor. Svaren kommer att leda dig mot den produkt som passar bäst för just dina förutsättningar.
Trafikens karaktär är helt avgörande:
- Vilken typ av fordon kör på vägen? Är det mestadels personbilar, eller förekommer det tung trafik som bussar, lastbilar och sopbilar? Vissa modeller, som kuddfarthinder, är smart designade för att låta bredare fordon som bussar passera med minimal påverkan.
- Vilken är den önskade hastigheten? Ska farten ner till 30 km/h eller kanske ända ner mot 15 km/h? Det är höjden och längden på vägbulan som avgör hur kraftig fartminskningen blir.
- Är det en permanent eller tillfällig lösning? En asfalterad vägbula är en permanent installation, medan modulära system i gummi ger en flexibilitet som passar för säsongsbetonade behov eller om trafikmönstret skulle ändras.
Genom att fundera igenom de här faktorerna kan du vara säker på att du väljer en vägbula som inte bara är effektiv, utan också hållbar och accepterad av dem som kör på vägen. Att utforska olika farthinder är ett bra nästa steg för att se vilka specifika modeller som möter dina krav.
Nordguards sortiment täcker allt från robusta, permanenta installationer till flexibla och temporära farthinder. Det garanterar att vi kan erbjuda en lösning som passar just ert unika behov.
Osäker på vilken modell som är bäst för ditt projekt? Kontakta oss på Nordguard för expertis och personlig rådgivning. Vi hjälper dig att analysera dina behov och rekommenderar en vägbula som skapar en säkrare miljö för alla.
Regler och tillstånd du måste känna till
Att montera en vägbula är inte så enkelt som att bara lägga ut ett hinder på vägen. Hela processen styrs av ett detaljerat regelverk som finns där för att garantera säkerhet, framkomlighet och din juridiska trygghet. För dig som beslutsfattare i en kommun, bostadsrättsförening eller som entreprenör är det helt avgörande att ha koll på reglerna. Det är så du undviker kostsamma misstag och ser till att installationen blir både godkänd och funktionell.
Det handlar i grunden om en balansakt. Å ena sidan vill vi sänka hastigheten, men å andra sidan får vi inte skapa nya problem. En felplacerad eller felaktigt utformad vägbula kan orsaka allt från buller och vibrationer i närliggande hus till att faktiskt hindra utryckningsfordon och snöröjning. Därför fungerar myndigheter som Trafikverket och kommunerna som grindvakter – de säkerställer att varje nytt farthinder lever upp till hårda krav.
När krävs det tillstånd?
Det första du måste reda ut är vem som äger vägen. Ansvaret och processen för att få tillstånd ser helt olika ut beroende på om vägen är allmän eller privat.
- På allmän väg: Här är det alltid kommunen eller Trafikverket som bestämmer. Som privatperson eller förening kan du absolut lämna in ett medborgarförslag, men det är väghållaren som utreder behovet, fattar beslutet och står för installationen.
- På privat väg (inom BRF, samfällighet, industriområde): Här har ni som ägare betydligt större frihet och kan fatta beslutet själva. Men det betyder inte att det är fritt fram. Ni är fortfarande skyldiga att se till att farthindret är säkert, har rätt utformning och är tydligt skyltat. Annars riskerar ni att bli juridiskt ansvariga om en olycka skulle ske.
Även om ett formellt tillstånd sällan behövs för privata vägar, är vår starka rekommendation att alltid följa de riktlinjer som gäller för allmänna vägar. Det skapar en trygg och förutsägbar trafikmiljö för alla som rör sig i området.
Standardmått och tekniska krav
Utformningen av en vägbula är ingen gissningslek. Måtten är noga framtagna för att ge precis rätt effekt – en tydlig hastighetssänkning utan att skada fordon eller skapa onödigt obehag för de åkande.
| Hastighetsgräns | Typ av vägbula | Rekommenderad höjd | Rekommenderad längd |
|---|---|---|---|
| 30 km/h | Cirkulärt gupp | 8-10 cm | ca 4 meter |
| 30 km/h | Platågupp | 8-10 cm | 6-8 meter |
| < 15 km/h | Aggressivt gupp | 5-7 cm | Mycket kort |
Att välja rätt höjd och längd är A och O. Ett för högt eller för kort gupp på en 30-väg kan upplevas som en ren smäll och leda till klagomål, medan ett för flackt gupp inte har någon effekt alls. Målet är en mjuk men bestämd påminnelse om att sänka farten.
Varför är dessa regler så viktiga idag? Jo, trafiken har exploderat. Under 1950-talet fanns bara 250 000 personbilar i Sverige. Bara nio år senare, 1959, hade antalet fyrdubblats till över 1 miljon fordon i trafik. Den utvecklingen har ställt helt nya krav på våra vägar och trafiksäkerhetslösningar. Du kan läsa mer om bilens utveckling i Sverige på SCB.se för att förstå den historiska kontexten.
Skyltning är ditt juridiska skydd
Korrekt skyltning är inte bara en rekommendation – det är ett lagkrav. Tänk på skyltarna som ditt viktigaste juridiska skydd. Om en olycka skulle inträffa och du saknar tydlig förvarning om vägbulan, kan du som väghållare hållas ansvarig för skador på fordon.
Obligatorisk skyltning inkluderar:
- Varningsmärke A9 (Farthinder): Denna skylt måste sitta i god tid före hindret. Föraren måste få en ärlig chans att hinna reagera och sänka farten.
- Hastighetsskylt: I direkt anslutning till farthindret bör det finnas en skylt som anger den rekommenderade hastigheten över bulan, exempelvis 30 km/h.
Att navigera i regelverket kan kännas snårigt, men det är en helt nödvändig del av processen för att skapa en säker, laglig och fungerande trafiklösning.
Är du osäker på vilka regler som gäller för just ditt projekt, eller hur du ska utforma en vägbula enligt gällande standard? Kontakta oss på Nordguard för expertrådgivning. Vi hjälper dig att säkerställa att ditt projekt följer alla lagar och krav, från första ritning till färdig installation.
Steg-för-steg: Så väljer du rätt material till vägbulan
Att välja material till en vägbula är ett av de där avgörande besluten som ekar genom hela projektets livslängd. Det handlar om mer än bara en prislapp här och nu – det påverkar allt från hållbarhet och underhåll till hur bulan faktiskt upplevs av både trafikanter och boende i närheten.
Ett smart val här lägger grunden för en trafiksäkerhetslösning som fungerar i många år framöver. För att göra processen lite enklare har vi kokat ner den till fyra praktiska steg. Se det som en checklista, oavsett om du är fastighetsägare, entreprenör eller sitter i styrelsen för en bostadsrättsförening.
Steg 1: Analysera trafiken på riktigt
Allt börjar med en ärlig titt på vilka fordon som faktiskt kommer att rulla över vägbulan. Det här är själva grunden för ditt materialval, eftersom slitage skiljer sig enormt mellan en personbil och en fullastad sopbil.
Ställ dig de här två frågorna:
- Vilka fordon dominerar? Är det mestadels vanliga personbilar, eller har ni regelbunden tung trafik som bussar, sopbilar eller varuleveranser? Tunga fordon ställer helt andra krav på både materialets styrka och hur det fästs i marken.
- Hur mycket trafik handlar det om? En gata med hundratals passager varje dag behöver ett betydligt tuffare material än en lugn infart till ett litet villaområde.
Ett material som är perfekt för enbart personbilar kan slitas ner förvånansvärt snabbt om det regelbundet utsätts för tunga axlar.
Steg 2: Sätt ett glasklart hastighetsmål
Vad vill du egentligen uppnå? Svaret styr både design och material. Målet är sällan att få trafiken att tvärstanna, utan att lugna ner den till en säker och rimlig nivå för platsen.
Ett vanligt och bra mål är att sänka farten till 30 km/h på gator där fotgängare och cyklister rör sig. I extra känsliga miljöer, som utanför en förskola eller på en trång parkeringsplats, kan målet vara så lågt som 15 km/h.
En högre och mer aggressivt formad bula ger en kraftigare inbromsning, medan en längre och mjukare variant skapar en mer följsam hastighetssänkning. Material och utformning måste lira med det mål du sätter upp.
Steg 3: Jämför materialens egenskaper
När du vet vilken trafik som ska hanteras och vilken fart du siktar på är det dags att kika på alternativen. De vanligaste spelarna på planen är asfalt, gummi och plast. Varje material har sina egna styrkor och svagheter när det kommer till livslängd, budget och underhåll.
För att ge dig en snabb överblick har vi satt ihop en enkel jämförelsetabell.
Materialguide för vägbulor
Här jämför vi de vanligaste materialen för att hjälpa dig som inköpare att snabbt se vilket alternativ som bäst passar dina behov och din budget.
| Material | Förväntad livslängd | Installationskostnad | Underhållsbehov | Bäst lämpad för |
|---|---|---|---|---|
| Asfalt | Mycket lång (10+ år) | Hög | Lågt, men dyrt att reparera | Permanenta lösningar på allmän väg med hög trafik. |
| Gummi | Lång (5-10 år) | Medel | Minimalt, skadade moduler kan enkelt bytas ut. | Flexibla och snabba installationer, perfekt för BRF:er och företag. |
| Plast | Medel (3-7 år) | Låg | Lågt, men känsligare för slitage och tung trafik. | Temporära lösningar eller platser med väldigt låg trafik. |
Som du ser är modulära lösningar ofta ett smart och flexibelt val. Vill du veta mer om varför många väljer just den vägen kan du läsa mer om fördelarna med farthinder i gummi och se om det passar ditt projekt.
Steg 4: Glöm inte sidoeffekterna
Sist men inte minst, fundera på hur vägbulan kommer att påverka sin omgivning. Det här kan spela stor roll för hur installationen tas emot av de som bor eller arbetar i närheten.
Två saker är extra viktiga att tänka på:
- Buller: Hårda material som asfalt kan skapa mer oväsen och vibrationer när bilar kör över, vilket kan vara störande för närboende. Gummi är generellt ett tystare material som dämpar ljudet bättre.
- Vinterunderhåll: I vårt nordiska klimat är detta kritiskt. Vägbulan måste tåla snöröjning. Välj en modell med sluttande kanter så att snöplogen kan glida över utan att skada varken bulan eller plogbladet.
Genom att gå igenom dessa fyra steg ser du till att du inte bara väljer en lösning som passar budgeten, utan som också är hållbar och perfekt anpassad för just din unika situation.
Behöver du bolla idéer eller få hjälp att analysera ditt behov? Kontakta oss på Nordguard för kostnadsfri experthjälp. Vi ser till att du hittar helt rätt vägbula för ditt projekt.
Så lyckas du med installationen
En vägbula kan vara perfekt utformad, men om installationen slarvas med är hela investeringen förgäves. Ett dåligt montage kan leda till allt från förkortad livslängd och skador på fordon, till att bulan helt enkelt lossnar från vägen. Det här avsnittet är en praktisk guide för dig som är markentreprenör eller fastighetsförvaltare, med fokus på hur du säkerställer ett proffsigt och hållbart resultat.
En lyckad installation börjar långt innan den första bulten dras åt. Allt handlar om noggranna förberedelser, rätt verktyg och en förståelse för hur materialen beter sig i vårt nordiska klimat. Processen ser inte bara till att din vägbula sitter där den ska, utan också att den fyller sin funktion säkert och effektivt i många år framöver.
Förbered underlaget – grunden till allt
Grunden för en stabil installation är alltid underlaget. Oavsett om du monterar på asfalt eller betong måste ytan vara ren, torr och fri från skador. Det här är det absolut viktigaste steget, och att fuska här är den vanligaste orsaken till problem längre fram.
-
Rengöring är A och O: Börja med att sopa bort allt löst grus, damm och smuts. En stålborste är perfekt för att få bort ingrodd smuts och oljefläckar. För bästa resultat kan en högtryckstvätt vara nödvändig, men se då till att ytan får torka helt innan du fortsätter.
-
Laga sprickor och ojämnheter: En vägbula som monteras på en ojämn yta kommer att utsättas för helt onödiga påfrestningar. Små sprickor kan leda till att vatten tränger in under bulan, fryser på vintern och successivt trycker loss den. Laga alla skador i asfalten eller betongen innan du ens tänker på att montera.
Genom att se till att underlaget är i toppskick ger du infästningen de bästa möjliga förutsättningarna att hålla.
Välj rätt infästningsmetod
Valet av infästning beror helt på underlaget och vilken typ av vägbula du installerar. De två vanligaste metoderna är mekanisk infästning med bult och kemisk infästning med lim. För att få maximal styrka använder man ofta en kombination av båda.
Jämförelse av infästningsmetoder
| Metod | Fördelar | Nackdelar | Bäst för |
|---|---|---|---|
| Mekanisk (Bult) | Stark och omedelbar fixering. Lätt att inspektera. | Kräver borrning. Risk för skador på underlaget om det görs fel. | Asfalt och betong. |
| Kemisk (Lim) | Fördelar lasten jämnt. Tätar mot fukt. | Kräver härdningstid. Känsligt för temperatur vid applicering. | Jämna ytor som komplement till bultning. |
För en permanent och extra hållbar lösning rekommenderar vi nästan alltid en kombination. Ett kraftfullt 2-komponentslim för permanent infästning skapar en helt vattentät barriär samtidigt som det ger en enorm vidhäftningsförmåga. Detta kompletteras sedan med mekanisk bultning för att låsa fast bulan för gott.

Fallgroparna du måste undvika
Även den mest erfarne installatören kan göra misstag. Att känna till de vanligaste fallgroparna är det bästa sättet att undvika dem.
Ett kritiskt misstag är felaktig placering. En vägbula som placeras i en sänka kommer oundvikligen att skapa vattensamlingar. Detta leder inte bara till farlig isbildning på vintern utan påskyndar också nedbrytningen av både bulan och asfalten.
Checklista för att undvika problem:
- Kolla dräneringen: Se till att placeringen tillåter vatten att rinna av obehindrat från vägen.
- Dra åt bultarna med känsla: Överdragna bultar kan skada både bulan och underlaget, medan för lösa bultar gör att den snart lossnar. Använd en momentnyckel för rätt kraft.
- Glöm inte skyltarna! En omarkerad vägbula är en trafikfara och ett juridiskt ansvar. Varningsskyltar och hastighetsskyltar måste vara på plats från dag ett.
Att lyckas med installationen handlar om precision och att inte ta några genvägar. På Nordguard erbjuder vi inte bara produkter av högsta kvalitet utan även teknisk support och alla kompletterande produkter du behöver, som vägmarkeringar och skyltar.
Behöver du vägledning eller en komplett projektplan för din installation? Kontakta våra experter på Nordguard idag, så hjälper vi dig att säkerställa ett perfekt resultat.
Underhåll som maximerar livslängden
Ett farthinder är en långsiktig investering i trafiksäkerhet. Men precis som vilken investering som helst behöver den lite omtanke för att ge full utdelning över tid. Genom att tänka på underhållet redan från start kan du förlänga livslängden avsevärt och samtidigt hålla nere den totala kostnaden. Att strunta i det är lite som att bjuda in till onödigt slitage och dyra reparationer längre fram.
Nyckeln är att jobba proaktivt – att regelbundet titta till hindret och fixa småsaker innan de växer sig stora. Det är så du ser till att din vägbula fortsätter vara både funktionell och säker, år efter år. Det spelar ingen roll om du representerar en kommun, en vägförening eller ett företag; principen är densamma.

Jämförelse av underhållsbehov
Hur mycket jobb du behöver lägga på underhåll beror helt på vilket material du väljer. Skillnaden är faktiskt rätt stor.
- Asfaltbulor: Dessa kräver regelbundna inspektioner, särskilt efter en hård vinter. Håll utkik efter sprickor och sättningar som lätt uppstår när tjälen går ur marken. Små sprickor måste tätas snabbt, annars tränger vatten in och orsakar mycket större skador.
- Modulära gummibulor: Här är underhållet betydligt enklare. Inspektionen handlar mest om att kolla så att alla moduler sitter fast och att inga bultar har gängat upp sig. Skulle en enskild del bli skadad är den enkel och kostnadseffektiv att byta ut – du behöver inte göra om hela hindret.
Denna skillnad i underhåll gör att en modulär vägbula i gummi ofta blir billigare i längden, även om själva inköpspriset kan vara lite högre.
Utmaningar i vårt nordiska klimat
Vårt svenska klimat är inte direkt snällt mot saker som ligger på marken. Snö, is, salt och inte minst plogbilar ställer enorma krav på vägbulans konstruktion och material.
Det största hotet mot en vägbulas livslängd är ofta inte den vanliga trafiken, utan vinterunderhållet. En snöplog som kommer med hög hastighet och sänkt blad kan orsaka enorma skador på en felaktigt utformad eller installerad bula.
För att skydda din investering är det därför helt avgörande att välja en vägbula designad för nordiska förhållanden. Modeller med mjukt fasade kanter låter plogbladet glida över istället för att haka i och slita sönder hindret. Material som gummi står dessutom emot vägsalt utan problem, vilket förhindrar den typ av nedbrytning som andra material kan drabbas av.
Genom att välja produkter från Nordguard, som är utvecklade för just detta – minimalt underhåll och maximal tålighet – får du en lösning som fungerar i många år. Det är en trygg investering för alla, från den lilla vägföreningen till den stora kommunen.
Behöver du råd om underhåll eller vill du investera i en vägbula som är byggd för att hålla? Kontakta oss på Nordguard så hjälper vi dig att hitta en lösning som maximerar både säkerhet och livslängd.
Vanliga frågor om vägbulor
Här har vi samlat några av de vanligaste funderingarna vi stöter på när kunder planerar för nya vägbulor. Svaren är raka och enkla, tänkta att hjälpa dig navigera i ditt projekt och fatta rätt beslut för just din situation.
Vem bestämmer om en vägbula ska byggas?
Det beror helt på vem som äger vägen. För allmänna vägar är det alltid kommunen eller Trafikverket som tar beslutet, oftast efter att de gjort en analys av behovet.
Men på privat mark – som inom en bostadsrättsförening, en samfällighet eller på ett företagsområde – är det fastighetsägaren själv som bestämmer. Vi på Nordguard kan hjälpa er att reda ut vilka regler och rekommendationer som gäller just där ni är.
Vad kostar en vägbula?
Priset kan variera en hel del. Det beror på saker som material, storlek och hur mycket installationsjobb som krävs. En modulär vägbula i gummi har ofta en lägre startkostnad och går snabbt att få på plats. En traditionell asfaltsbula kan däremot innebära andra överväganden på lång sikt.
Eftersom vi levererar direkt kan vi erbjuda konkurrenskraftiga priser och ge dig en tydlig offert som är anpassad exakt efter dina behov.
Kan en vägbula skada min bil?
Nej, ett korrekt utformat och monterat farthinder skadar inte fordon som håller rekommenderad hastighet. Alla våra produkter är tillverkade för att följa gällande standarder. De ska vara effektiva utan att orsaka onödigt slitage på bilar.
Nyckeln är att anpassa bulan efter den hastighetsgräns som gäller. En bula för 30 km/h är designad för att ge en mjuk men tydlig påminnelse, inte en hård stöt.
Fungerar vägbulor på vintern med snöröjning?
Absolut. Det här är en helt avgörande fråga i vårt nordiska klimat. Våra moderna farthinder har fasade kanter som är särskilt utformade för att klara av snöplogning utan problem.
Genom att välja rätt modell och placera den smart minimerar man problemen med vinterunderhållet. Det gör att bulan kan göra sitt jobb och hålla trafiken säker, året runt.
Har du fler frågor, eller behöver du hjälp att planera ditt projekt? Våra experter på Nordguard har svaren och hjälper dig hela vägen från idé till färdig lösning. Kontakta oss idag för personlig rådgivning och en kostnadsfri offert.

Redo att ta nästa steg?
Vi hjälper er att ta fram lösningar som passar era behov. På Nordguard strävar vi efter att göra beställningsprocessen så smidig som möjligt. Genom att erbjuda stöd och vägledning genom hela inköpsupplevelsen ser vi till att ni känner er trygga och nöjda med ert val av skyddsprodukter.010-153 90 50
info@nordguard.se